Forskning

Cecilia Bergström och Iben Axén, två av LKR's duktiga kiropraktorer och tillika forskare, disputerar och försvarar sina avhandlingar 25 och 30 november på Karolinska Institutet i Stockholm.

- Det är en milstolpe att två LKR-kiropraktorer samtidigt genomför sina disputationer, och dessutom inom loppet av en vecka. Forskning är viktigt och betyder mycket för kiropraktikens framtid, säger Cecilia och Iben.

Cecilias avhandling handlar om psykosociala faktorer hos patienter med nack- och ländsryggsproblem. Utvärderingen har skett via två klassificeringsmetoder. Psykosociala faktorer samt smärta / smärtrelaterade sjukskrivningar. Subgruppering baserad på psykosociala faktorer ger olika prognoser med hänsyn till sjukfrånvaro och att klassificering baserad på smärta/smärtrelaterad sjukskrivning effektivt kan identifiera individer med ökad risk för framtida långtidssjukskrivning och förtidspension.

Ibens avhandling undersöker det kliniska förloppet av ländsryggssmärta. En ny mätmetod med veckovisa SMS användes för kontakter med patienterna. Resultatet visar bl.a. att man kan dela in patienterna i undergrupper baserade på utvecklingen av ländryggsproblemet över tid.

Efter disputationerna kan Cecilia och Iben titulera sig som Medicine Doktorer.

Cecilias avhandling finns tillgänglig HÄR.

Ibens avhandling via denna länk HÄR.

 

Kiropraktorn och forskaren Philip Wilkens publicerade i juli i Journal of American Medical Association (JAMA) en artikel inom ramen för forskningsprojektet Glukosamin och ländryggssmärta. Resultaten visar ingen skillnad mellan glukosamin och placebo. Wilkens är den första från det ortopediska centret i Ullevål Sjukhus som publicerar i JAMA, som anses vara bland världens mest lästa allmänna medicinska tidskrifter. Läs båda artiklarna i ämnet HÄR och HÄR.

Den internationella ryggkonferensen på SDU Campus (Syddansk Universitet) i Odense samlade 130 deltagare. Europeiska kiropraktorer, kirurger, allmänläkare, psykologer och sjukgymnaster, som arbetar med eller forskar kring ryggproblem, deltog. Arrangör var The British Society for Back Pain Research, som förlagt sin 2010 konferens till vårt nordiska grannland. Mötesrubriken var ”Are we making a difference”?

Det finns fortfarande frågetecken kring vad som egentligen händer vid ryggont. Patienterna bör förmodligen indelas i olika subgrupper som kräver olika behandling och har olika prognos, en fråga som lyftes av Professor Charlotte Leboeuf-Yde.

Professor Richard Deyo från USA var en av många meriterade talare. Han berättade att antalet MR (magnetresonans) ökat starkt i antal i hans hemland. Med denna metod syns skador på mjukdelar, t ex diskbråck, som vanlig röntgen inte visar. I kölvattnet ökar antalet fall av ryggkirurgi kraftigt, vilket ifrågasätts då t ex diskbråck inte alltid ger smärtor/symtom och dessutom ofta självläker.

Associate Professor Lise Hestbaek, Danmark, föreläste om ryggont hos barn, vilket är ett område med väldigt lite forskning. En intressant fråga är om de unga tar med sig ryggproblemet när de blir äldre. Danska Professorn Jan Hartvigsen tog upp ryggont i ålderdomen, vilket också är ett område med begränsat forskning.

- Ryggont finns i alla åldrar, kommenterar Iben Axén, ordförande i LKR’s vetenskapliga råd.

- Vi behöver forska mycket mera kring orsaker, behandling och mekanismer bakom vidmakthållandet av ryggsmärtor. Detta för att kunna anpassa behandlingen till varje individ, då det förmodligen är olika mekanismer som startar och sedan vidmakthåller besvären.

I studien har svenska kiropraktorer (medlemmar i LKR) samlat data på totalt 731 patienter med ländryggssmärta. Förutom demografiska data (kön, ålder, yrke) och kliniska data (smärtintensitet, förbättring vid 4:e besöket och efter 3 månader), har denna gång även ångest och depression undersökts. Studien är publicerad i Chiropractic & Osteopathy och finns att se HÄR.

Studien visar att det som kan förutsäga behandlingsresultatet vid 4:e behandlingen är subvention av behandlingsarvodet, antal dagar med ländryggssmärta under senaste året (duration) och generell hälsa. D.v.s. att om behandlingen är subventionerad, om man haft många smärtdagar senaste året och generell dålig hälsa har man en sämre prognos. Resultatet vid 3 månader förutsägs också av duration men även av övrig smärtproblematik. D.v.s. att även här är många smärtdagar dåliga för prognosen, men även om man har ont på andra ställen i rygg och nacke.

Vad som är nytt, är att de psykologiska variablerna (ångest och depression) inte förbättrar modellen. Just ryggpatienter med ångest och depression har i tidigare studier visat sig ha sämre prognos, men så är alltså inte fallet för kiropraktorpatienter.

Sammanfattning: Psykologiska variabler är inte relevanta för prediktion av behandlingsresultat för svenska kiropraktorpatienter med ländryggssmärta.

Författare: Charlotte Leboeuf-Yde, Annika Rosenbaum, Iben Axen, Peter W Lovgren, Kristian Jorgensen, Laszlo Halasz, Andreas Eklund och Niels Wedderkopp.