Kiropraktorkrönikan

För att erbjuda patienterna säker, evidensbaserad vård, för att kunna förhandla om vård- och försäkringsavtal samt för att ha förutsättningar för en svensk högskoleutbildning, behöver vi forska inom kiropraktik i Sverige. Det skriver Iben Axén, leg kiropraktor i Vällingby och doktorand vid Karolinska Institutet i Stockholm, i Kiropraktorkrönikan. Kiropraktik är en relativt ung profession (ca 100 år) som från början grundade sig på tekniska, anatomiska och filosofiska teorier, inte på vetenskapliga experiment. Alla som jobbar kliniskt (och våra patienter!) vet att metoderna fungerar väl, det som i vetenskapliga termer kallas för beprövad erfarenhet. Våra teorier och behandlingsmetoder har dock alltid (som sig bör!) ifrågasatts både av kiropraktorerna själva, lekmän och andra hälsoprofessioner. Behovet av kiropraktisk forskning har över tiden vuxit sig starkare, vi behöver solida bevis, ”evidens”, d.v.s. resultat av vetenskapligt genomförda undersökningar, som stödjer våra behandlingssätt. Inför politiker och beställare måste kiropraktorer, precis som övriga vårdgivare, kunna påvisa att vår behandling är effektiv, och då krävs evidens.

Jämfört med t.ex. den medicinska forskningen saknar vi tradition och resurser för att bedriva forskning i stor skala. Denna trend håller på att vända, och internationellt sett pågår idag relativt mycket kiropraktisk forskning. I och med att våra kiropraktorutbildningar förbättras akademiskt och i vissa fall integreras på medicinska universitet, blir studenterna exponerade till en forskningsmiljö. Ett lysande exempel är Syddansk Universitet i Odense, Danmark, som har en integrerat medicin/kiropraktorutbildning, och också samarbete med det enda kiropraktiska forskningscentrat i Norden, NIKKB.

Ett av målen för Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKR, är en utbildning på högskolenivå i Sverige. Vi är i dag en försvinnande liten yrkesgrupp (ca 170 aktiva) där alla är utbildade vid en kiropraktisk högskola utomlands. Vi behöver fler kollegor, och en utbildning i Sverige skulle underlätta för alla ungdomar som vill utbilda sig till kiropraktorer i framtiden. En svensk högskoleutbildning måste ha disputerade lärare. Om vi inte vill överlåta undervisningen till läkare och sjukgymnaster, måste fler kiropraktorer i Sverige disputera.

I Sverige har det forskats inom kiropraktik i ca 15 år. Hittills har all forskning bedrivits ideellt, mindre grupper av engagerade kiropraktorer har formulerat intressanta frågor och genomfört studier, flera av betydande storlek. Exempel på frågeställningar är: Beskrivning av kiropraktorpatienterna i Sverige. Kan vi förutsäga behandlingsresultat? Har behandlingen några positiva effekter utöver smärtlindring? Den enda disputerade kiropraktorn i Sverige har genomfört sitt avhandlingsarbete på sin fritid med egna medel, vilket inte är acceptabelt. I dagsläget håller dock två kiropraktorer på med en forskarutbildning på Karolinska Institutet i Stockholm.

Sammanfattningsvis: för att erbjuda patienterna säker, evidensbaserad vård, för att kunna förhandla om vård- och försäkringsavtal samt för att ha förutsättningar för en svensk högskoleutbildning, behöver vi forska inom kiropraktik i Sverige.

Kiropraktik är en relativt ung profession (ca 100 år) som från början grundade sig på tekniska, anatomiska och filosofiska teorier, inte på vetenskapliga experiment. Alla som jobbar kliniskt (och våra patienter!) vet att metoderna fungerar väl, det som i vetenskapliga termer kallas för beprövad erfarenhet. Våra teorier och behandlingsmetoder har dock alltid (som sig bör!) ifrågasatts både av kiropraktorerna själva, lekmän och andra hälsoprofessioner. Behovet av kiropraktisk forskning har över tiden vuxit sig starkare, vi behöver solida bevis, ”evidens”, d.v.s. resultat av vetenskapligt genomförda undersökningar, som stödjer våra behandlingssätt. Inför politiker och beställare måste kiropraktorer, precis som övriga vårdgivare, kunna påvisa att vår behandling är effektiv, och då krävs evidens.

Jämfört med t.ex. den medicinska forskningen saknar vi tradition och resurser för att bedriva forskning i stor skala. Denna trend håller på att vända, och internationellt sett pågår idag relativt mycket kiropraktisk forskning. I och med att våra kiropraktorutbildningar förbättras akademiskt och i vissa fall integreras på medicinska universitet, blir studenterna exponerade till en forskningsmiljö. Ett lysande exempel är Syddansk Universitet i Odense, Danmark, som har en integrerat medicin/kiropraktorutbildning, och också samarbete med det enda kiropraktiska forskningscentrat i Norden,

Bara de senaste tjugo åren har kunskapen om kiropraktik ökat enormt. Legitimation har gjort kiropraktiken ”rumsren”, titelskydd har ytterligare ökat yrkesgruppens kvalitet och säkerhet. Internet har öppnat upp för en helt ny informations- och kunskapskälla om kiropraktik. Aldrig tidigare i vår historia har allmänhetens medvetande om kiropraktik varit större.

• Kiropraktik betyder behandling med händerna, och hänvisar till kroppens rörelseapparat, med fokus på ryggraden.
• Kiropraktik behandlar både akuta och kroniska besvär, samt förebyggande vård.
• Kiropraktorer är legitimerade av Socialstyrelsen sedan 1989.
• Kiropraktor är en skyddad yrkestitel sedan 2006.
• Kiropraktik är den tredje största primärvårdsgruppen inom hälso- och sjukvård i världen efter läkare och tandläkare.
• Alla LKR-kiropraktorer är akademisk högskoleutbildade utomlands.
• Det finns idag 170 LKR-kiropraktorer utspridda i landet.
• Det finns idag ingen internationellt godkänd kiropraktorutbildning i Sverige.
• Det pågår ett nordiskt forskningssamarbete på NIKKB.
• LKR logo är din garanti för en trygg kiropraktorvård med ovan nämnda punkter – titta alltid efter den!

Det finns idag över tvåtusen olika kiropraktiska tekniker. Många kiropraktorer specialiserar sig på en eller flera tekniker genom olika vidareutbildningar. Andra kiropraktorer integrerar olika tekniker för att skapa rutiner för individuella patientfall. Nya och effektiva behandlingstekniker utvecklas kontinuerligt inom denna spännande behandlingsform – kiropraktik.

För LKR-kiropraktorer är vidareutbildning obligatorisk.

Sverige ligger långt fram i internetracet, även inom kiropraktik – heja Sverige.

Patrich Wennergren
Legitimerad Kiropraktor

Patrich Wennergren är uppvuxen i Göteborg och har heltidsstuderat åtta år i USA och fyra år i England. Han tog examen på Anglo-European College of Chiropractic (AECC) 1993. Efter AT-tjänstgöring på Ryggkliniken vid Linköpings Universitetssjukhus arbetade han som legitimerad kiropraktor i Norrköping. Sedan 1995 är Patrich verksam som kiropraktor med den egna kliniken KiropraktorCentrum i Göteborg. Med en vidareutbildning i Applied Kinesiology (DIBAK) är han en av åttio i hela världen med denna examen varav fyrtio är aktiva. Patrich är utbildningsansvarig i Skandinavien inom denna kiropraktorteknik. Patrich Wennergren var åren 2003-2006 ordförande i LKR.

En fråga som ständigt dyker upp i mitt huvud är varför inte fler utbildar sig till kiropraktor. Detta fantastiska yrke där akademisk kompetens integreras med praktisk problemlösning och social förmåga. Som egen företagare har du fria arbetstider och med tanke på den ringa konkurrensen är det inte svårt att etablera en klinik (om vi bortser från Stockholm). Det är ingen hemlighet att vi lider brist på legitimerade kiropraktorer i Sverige. Med den utveckling vi har av dåliga ryggar och mycket stillasittande kommer behovet att öka än mer. Detta skriver LKR:s ordförande Stina Berg i den första Kiropraktorkrönikan.

Under SACO-mässan i Stockholm gjordes en förteckning inom vilka yrken det råder brist på arbetskraft, kiropraktor var ett. Vi som var där märkte att nyfikenheten på yrket var stor. Frågor som, var läser man, är det svårt att komma in på utbildningen och vad kostar det, dök upp hela tiden från de studenter som besökte mässan.

Jag tror många är lite rädda för att ta steget och läsa utomlands. Det kan kanske verka besvärligt, men kommer man över rädslan finns det otroligt mycket positivt med att lära känna ett annat lands människor, kultur och språk. Möjligheten att jobba utomlands ett par år innan man återvänder till Sverige är också ett plus i kanten.

Kiropraktorutbildningen i Danmark på Syddansk Universitet i Odense är för närvarande det enda ställe man kan utbilda sig på där terminsavgifterna bekostas av staten. På Anglo European College of Chiropractic (AECC) i England finansieras en del av utbildningen med EU-pengar. I USA finns det största utbudet av kiropraktorutbildningar och det är dessutom landet där kiropraktiken föddes.

Kiropraktor är ett lite udda yrke och kan också för många kännas lite kontroversiellt mot läkarvetenskapen. De som lagt tid på att läsa upp sig i ämnet vet att så inte är fallet. Forskning bedrivs runt om i världen. Den bevisar varje gång kiropraktikens effektivitet och säkerhet.

En annan viktig fråga är hur vi skall få ett bättre samarbete mellan den traditionella sjukvården och kiropraktiken. Information och ekonomi är två nyckelord i detta sammanhang. Jag är övertygad om, att fler läkare skulle remittera sina patienter till en legitimerad kiropraktor, om de kände och fått förtroende för en, informerats om vilka typer av problem som effektivt behandlas av kiropraktor och dessutom att vården patienten skulle få var subventionerad av landstinget.

Kiropraktiken har sedan starten för över 100 år sedan utvecklats till världens tredje största primärvårdsyrke näst efter läkarvetenskapen och tandvårdsyrket. I Sverige hoppas vi inom kort få igång en universitetsbaserad kiropraktorutbildning. Den skola som redan finns i Solna har inte högskolestatus och är inte heller internationellt godkänd.

Stina Berg

Ordförande LKR
4:e generationens kiropraktor

Detta är den första kiropraktorkrönikan på Ryggraden. Författare LKR:s ordförande Stina Berg. Vi avser att återkomma regelbundet med krönikor (inlägg, idéer och synpunkter) i aktuella frågor inom kiropraktiken. LKR-medlemmar är välkomna att skriva liksom våra nordiska kollegor. Samma gäller personer inom myndigheter och vårdsektorn som har anknytning till kiropraktik.