Politik och påverkan

Våra frågor

Folkhälsoutmaningen

Besvär från rörelseorganen och framförallt rygg- och nackrelaterade besvär har blivit en av vår tids nya folksjukdomar. I såväl internationella som svenska studier toppar rygg- och nackrelaterade besvär listan över de sammantaget mest funktionsnedsättande, sjukskrivningsdrivande och kostsamma sjukdomstillstånden. I den senaste Global Burden of Disease- rapporten (2016) befäster rygg- och nackbesvär positionen i toppen som ett av de sammantaget mest funktionsnedsättande sjukdomstillstånden i Sverige och övriga världen. Folkhälsomyndighetens nationella enkät 2016 visar att 46 % av alla svenskar haft besvär med ryggen och 50 % med nacken under det senaste året. En ökning från föregående år med ett par procentenheter. Kostnaderna är svårberäknade men ligger på en hög nivå, både för direkta vårdkostnader och ett stort produktionsbortfall. Trots detta saknas kompetens i vården för att möta utmaningen samhället står inför.

Bakom statistiken döljer sig människor vars liv i många fall påverkas kraftigt. Nedsatt arbetsförmåga, minskad social aktivitet och försämrad livskvalitet är en vanlig följd. I ”WHO Action Plan for Europe 2016” pekar man tydligt på betydelsen av muskuloskeletal hälsa för att befrämja en god hälsa för den arbetsföra befolkningen, ett hälsosamt åldrande och ekonomisk självständighet. En av de nödvändiga åtgärder WHO lyfter fram för framgång med att vända utvecklingen är att tillse behovet av kompetens för ett snabbt omhändertagande. Kiropraktorer är den legitimerade yrkesgrupp med mest omfattande utbildning inom diagnostik, behandling och förebyggande av ryggradsrelaterade besvär – kiropraktorerna är en del av lösningen. Hur kan kiropraktorernas kompetens komma patienter och samhälle till bäst nytta genom ledande expertis?

Kiropraktorer har expertkompetens inom rygghälsa och ryggradsrelaterade besvär och kan vara en del av lösningen vid dessa besvär.

Svensk universitetsutbildning till kiropraktor

LKRs medlemmar har kiropraktorexamen från ett lärosäte som har godkänts av professionens eget ackrediteringsorgan. Den stora majoriteten av medlemmarna har examen från en 5-årig universitetsutbildning. Den här möjligheten erbjuds i dagsläget endast utomlands.

LKR verkar för att en universitetsutbildning för professionen etableras i Sverige liknande dansk modell. Vid Syddansk Universitet studerar man gemensamt tillsammans med läkarstuderande under de tre första åren och under de två sista studieåren fokuserar man på patologi, neurologi, ortopedi, radiologi, diagnostik samt kiropraktiska teorier och behandlingsmetoder. Mot slutet av utbildningen ingår även praktisk tjänstgöring i form av patientbehandlingar under handledning på ett regionalt ryggcenter. Etablering av en svensk kiropraktorutbildning liknande dansk modell skulle bidra till att stärka forskningen och kunskapen kring ryggradsrelaterade besvär. Det skulle också bidra till en naturlig samverkan med andra vårdyrken i ett tidigt stadium.

Integration inom hälso- och sjukvården

LKR arbetar för att öka allmänhetens kunskap om kiropraktik och att öka integreringen inom hälso- och sjukvården genom bland annat utökade behörigheter för remittering till bilddiagnostisk undersökning och specialistutredningar. Först när kiropraktorer ingår i ett större nätverk av professioner och får tillgång till mer omfattande utredningsmöjligheter som bättre står i korrelation till kiropraktorns reella utbildning kan hen på allvar bidra till att effektivisera vårdkedjan och avlasta övrig primär-och akutsjukvård.